Alla fina Julkort2008   31 december: Sista dagen på detta år och vad kan man säga om det? Sotis fick somna in, men i övrigt har det varit ett bra år. Alla de andra i flocken mår bra, Pelle & Ozzy börjar ju bli till åren (snart 9 & 8 år) och att de mår bra är jag så tacksam för. När det gäller prestationer under året hade jag tänkt mig mer, men det har jag redan skrivit tidigare. Jag är nöjd med att Aura blivit utställningschampion, fått LP i ettan med bra poäng och blivit KORAD. Jag fick hem Auras championattavla från SKK och blev lite glatt överraskad att den numera är i lite färg. Tysons är i svartvit och funderar på att beställa en dubblett (får man göra så?) för att de ska matcha varandra. När jag fick hem hennes LP diplom var det likadant som tidigare och att betala så mycket för ett sketet A4 papper tyckte jag var hutlöst. Nu är jag ju sådan att jag absolut vill ha det "på papper", så då kostar man på sig att betala. Är det någon som har ramat in det extra snyggt, championtavlan alltså, så maila gärna en bild. Vill ha lite tips på vad en snygg passepartout och ram kan göra! Julen har varit lugn här och nyårsafton ikväll kommer att gå i samma tecken. Som vanligt är jag inte frisk och Fredde var även han sjuk i influensa under julen. Jag är inte så mycket för att fira högtidsdagar och är väldigt tråkig på den punkten. Julen är väl det enda jag tycker ska vara lite speciell, men i år kändes det inte ett smack. Kanske beror det på att jag i så många år jobbat under jul & nyår (på Securitas) och nu när man äntligen är ledig har man tappat känslan? Det var annorlunda när man var liten och firade med hela släkten och vi hade planer på att åka upp dit i år, men det blev inte så av flera anledningar. Det är den enda nackdelen med att bo här, att de bor så långt bort. Det är ju inte bara att packa in flocken och ta en tur dit. 120 mil enkel resa, kräver ju lite planering. Kanske till våren då man kan vara ute i fjällen... Det händer inte så mycket här, därav dåligt med uppdateringar. Aura löper äntligen och grabbarna har "noterat" det. Hennes ego-drift och en annan "drift" är på topp, som vid tidigare löp. Man ska vakta vattenskålen, skafferiet, mattor, ja.. you name it! Grabbarna är lite konfunderade - ena stunden är hon sockersött "vänlig" och i den andra en riktig bitch! Ja, kvinnliga hormoner! Marcella hävdar bestämt att den sistnämnda dirften är en mycket bra egenskap för en tik. Jag är dock tveksam... ; )   GOTT NYTT ÅR och en önskan om ett jättebra 2009 till oss alla! För uppdatering av det jag skrev om sist, gå in på  www.miamattsson.blogspot,com Krisen där är inte över!   20 december: Tänk om det vore en God Jul för alla. Jag har försökt hjälpa de som inte har det lika bra som vi i många, många år och har insett att de som verkligen skulle kunna göra det, sällan är empatiska nog. Hörde att Will Smith skänkt 10 miljoner till välgörenhet, tänk om alla krösusar vore som han! Jag fick ett mail och istället för att maila till folk, skriver jag om det här. Det är Mia Mattssons organisation Animals Without Limits som behöver akut hjälp. Läs nedan och har ni någon krona över, vet jag att det är välkommet! Jag vet till 100% att pengarna kommer direkt till djuren som far/har farit så illa. Snälla, ge vad ni kan!     Hej kära vänner! Jag fick idag ett mail från Mia Mattson Mercer, en desperat vän här i Neapel som jobbar med att hjälpa herrelösa hundar i och omkring Neapel. Häromdagen inspekterade hon ett hundhem och hittade 60 hundar där som var i en förfärlig situation.  Ni kan se det med egna ögon om ni klickar på länken nedan http://it.youtube.com/watch?v=XNjW0hrKdyA Damen som driver hundhemmet har använt bidrag som hon fått från italienska staten (de betalar 3 euro per hund per dag för att hålla dem med mat etc), till egna behov och utfodrar bara hundarna var 3e dag samt låter dem få valpar så att hon får ännu fler hundar, vilket betyder mer pengar i hennes ficka. Eftersom myndigheterna fått nys om detta så har det bestämts att hundhemmet ska demoleras direkt efter jul men man har inga planer vad som ska göras med hundarna utan de kommer att lämnas att svälta ihjäl eller dö av sjukdom. Därför har Mias organisation, Animal Without Limits, engagerat sig i saken och ska på lördag åka till hundhemmet för att försöka rädda så många hundar som möjligt. Eftersom behovet är så stort så kommer det att bli en tuff (vissa skulle säga hopplös) uppgift och behovet av donationer är förstås stort. För att hjälpa lite från min sida så har jag lovat att maila alla mina vänner och kanske det är någon eller några som har en slant över i julhandeln som de kan tänka sig att donera till dessa hundar. Ni kan läsa mer om Mia och AWL och insatser på Mias blog, där det också finns en länk om man vill donera pengar.   www.miamattsson.blogspot,com Vidarbefordra gärna detta mail till era vänner så kanske vi tillsammans kan göra så att dessa hundar får uppleva 2009. Vill också passa på att önska er alla en Riktigt God och Avkopplande jul! 18 december: Aura tackar så hjärtligt för alla gratulationer! Givetvis firades hon ordentligt och igår kom klappar och en massa gott skickat från Mamma i Norrland, så *raap* festen är inte slut! TACK MAMMA! Jo, nu i höst när jag har varit lite off, har Gudmor erbjudit sig att roa hundarna. Såklart tänkte jag mig att det är rajjtantajjtan à la hund; t.ex. spår, rejs, bus o.s.v., men jag blev varse om annat imorse. Vi har väl alla stött på (eller utsatts för) föräldrar som generar genom att tvinga sig in i barnens aktiviteter lite för mycket. Jag kan nu meddela att det även kan gälla hundvärldens mattar! Se själva! Jag lovar, det är värt att vänta på nedladdning - trodde det aldrig själv innan jag såg det med egna ögon!                             Disco              Country           Klassisk variant           Charleston   15 december: 3 ÅR!   Vår älskade lilla Prinsessa har blivit så "stor"! Tänk vad tiden går fort... Vi firade med äppelkaka ( Aura älskar äpplen och min sockerkaka, så det blev hennes mix..) och vaniljsås redan igår, presenterna bestod av piggebollar, som hon oxå älskar. Jag letade som en galning på HUND2008 efter dem, men hittade de till slut i den närmaste djuraffären. Lite egotänk fanns bakom, de är perfekta belöningar i träningen.     Rosa bollen blev såklart favvoboll! 14 december: Kom på att jag inte tagit kort på A:s senaste rosifjetter, då hon blev SUCH. Inget bra fotoväder, men bra för något annat kul, det regnar åtminstone inte idag. Lägger även ut ett lite lugnare julkort, innan någon får migrän av det förra. Det är kul med photoshop, men mitt i ivern är det lätt att det blir för mycket... Ett foto av det mer udda slaget får oxå följa med. Det är taget för att visa reumatologen egentligen, en av mina mest svullna dagar. Man ser ganska tydligt hur svullen högerhanden är. Resten av lekamen slipper ni se på foto - reumatologen likaså! Jag kanske håller på att bli en fågel? Ser ut som en pelikan under hakan och händerna blir som klor. Idag är jag mycket bättre, sov med Back-On-Track handskar och ser redan mer normal ut. Kvidevitt! Psst.. NÅGON fyller år imorgon...

13 december: Helt slut har jag varit efter förra helgen. Ni vet, det kostar på krafterna att vara social och som vanligt var det jag & Ozzy som stod för underhållningen under lördagkvällen. ; ) Nädå, det var jättetrevligt att ha Lena här och AnnaP som ser till att jag håller mig på mattan. Det har inte hänt så mycket annat sen sist, HUND2008 var trevligt som alltid, däremot är jag inte gjord att vistas bland så mycket folk. Trivs bäst i skogen där man slipper trängas bland barnvagnar och gaggiga typer. Vi var förresten och julshoppade lite idag, men det är såklart mest folk ute på helgerna och ALLA ska först i köer, har tunnelseende och klappanik, så det blev en kort tur till Kungens Kurva bara.

Inga stora nyheter med andra ord... God Jul på er!

1 december

23 november:

21 november:

BRRR!!! -4 grader och SVINKALLT! Jag tog med kameran ut för att ta lite fina vinterbilder, men att vara vantlös nu rekommenderar jag inte. Det blev därför inga ståtliga bilder, utan realistiska, alltså de ser ut som de knäppon de är. ; ) Hade inte hjärta att be de sitta fint bredvid varandra i denna kyla. Ozzy och jag är mest frusna, Aura har samma tjocka päls som Tyson hade och verkar inte frysa i första taget och Pelle har nog aldrig fattat vad kyla är. Eller rättare sagt, det är då han trivs bäst i sin tjocka päls. Pelle & Aura busade med en pinne och Ozzy undrade mest när det är matdags?! Tills vidare tyckte han att jag skulle dela med mig av godiset han VET att jag ofta har i fickan! Nåja, innan de kraschade i sängen så blev det lite lunch. En bild på Ozzy och katten Roffe fick följa med, mest för att visa att hundar och katter kan var bästa vänner även när mat serveras. När jag var liten drömde jag om att hyra Svappavaara sporthall för alla djur som tvingades vara ute i kylan på vintrarna. Där är det ju - 30 till -40 grader vintertid. Såg framför mig älgarna vid trapetserna... Ja, idag har jag fattat att vilda djur är "gjorda" för att vara utomhus, men lider fortfarande med alla - djur och människor - som inte har nå´nstans att värma sig nu, är man dessutom hungrig har man inte lätt att hålla värmen, tänker såklart på alla icke "vilda" djur. Vinner jag på LOTTO idag, så ska jag helt klart starta ett stort katthem åtminstone. Stockholms katthem är överfulla, som vanligt. Vet hur alla mina katter genom tiderna älskar värme och hatar kyla. Golvet med golvvärmen i badrummet är en stor favoritplats! PETA har just nu en kampanj där de ber om pengar till hundkojor för hundar tvingas möta vintern utan skydd utomhus: Be An Angel For A Cold, Lonely Backyard Dog

https://ibiz.isiservices.com/peta-e/peta/donation.asp?section_code=H08W176P&ask4=--265-1325-2650-o

19 november: 

16 november: Nu har vi vaknat till lite mer och jag är naturligtvis jätteglad och ett STORT och varmt TACK till alla som hört av sig och grattat via mail, i gästbok,  per tel och även flygplansflyer... *häpp*

Kan ju meddela att proffshandlern började med att springa åt fel håll, men insåg det efter fyra-fem steg... Det är tydligt att ju mer jag tänker på en sak ju mer fel blir det (hur länge kan man skylla på konstiga mediciner??). Innan vi skulle in så tänkte jag just "bara jag inte springer åt fel håll igen för denna domare" och det är precis det jag gör i min förvirring! Nåja, Aura skötte sig som vanligt och bra blev det ju i slutändan. Domaren var Ingrid Andersson (specialdomare för boxer) och hon har tidigare gett Aura ett CERT, men jag var absolut inte säker på att få det igen. Såklart visste jag att Auras chanser var hyfsat goda - annars hade jag ju inte åkt så långt, men som ni säkert vet har man ingen aning om konkurrensen förrän man är på plats med programmet i handen. Aura har fortfarande inte börjat löpa, men alla tecken tyder på att det snart är dags har ju funnits senaste veckorna, bl.a. lite mer "fluff" än vanligt runt midjan. Jag visste ju inte vad domaren skulle tycka om det och kanske skulle det finnas något annat i Auras dagsform som inte var bra... Men det var det och sista CERT:et och därmed championatet var vårt! Jag hade satt upp som mål att klara det innan årsslutet och eftersom Aura blev godkänd i lägre först i september, fanns det ju inte så många utställningar att välja på där anmälningstiden inte gått ut. Visst hade det varit roligare att få championatet på en större utställning och helst på en boxerspecial, men jag ville få det bortgjort i år och satsa på lydnad och ev. bruks om jag får vara hyfsat frisk till våren. De som tvivlar på att hon är av certkvalité och att jag därför valde en SBK-utställning med en domare hon tidigare fått CERT för, kan ju alltid gå in och kika på hennes tidigare kritiker från andra specialdomare för just boxer.

Kritiken denna gång blev: "Utmärkt typ, mkt välskuret feminint huvud. Bra skalle, mörka ögon, kunde ha lite mera uppnäsa, korrekt bett, torr stram hals, bra rygg, aningen lång i länden. Harmoniskt vinklad fram och bak, utmärkta rörelser - Champion idag!"

Det är roligt när folk gläds med en, mindre roligt är det med de surkarter som förklär sina syrliga kommentarer i förment positiva ordalag. Om det inte kommer från hjärtat är det bättre att man är tyst. Det här är inget som grumlar glädjen, utan det handlar om ren omtanke från min sida. För att vara missunnsam är inget som gynnar en själv, bitterhet och avundsjuka gör att man åldras i förtid. ; ) Till er som inte förstår vad jag menar kan jag berätta att för vissa spelar det ingen roll hur hunden ser ut eller vad den presterar, kommer den från "fel" linjer räknas det ändå inte.

Vi stannade inte för att tävla i BIG, eftersom jag hade alldeles för ont i benet/höften för att kunna springa en gång till. Dessutom hade vi ju en bra bit hem och jag skulle förbereda för kursavslutning som jag hade i dag i spårskogen. Jag var så nöjd ändå med det vi hittills hade vunnit.

Än en gång - ett stort tack till er alla som gratulerat, det värmer så mycket i hjärtat!

15 november: Trött, men glad efter en tur till Skåne vill jag bara meddela att Aura fick sista CERT:et och blev BIR idag. Nu är hon Svensk Utställningschampion!

10 november:

Skillnaden mellan succe och fiasko är hårfin. Jag tycker att just i hundsporten stämmer det extra väl och det fick vi väl erfara, jag och Aura,  igår. Vi tävlade i lydnadsklass 2 för första gången och vann över 14 ekipage, MEN med ETT ENDA %¤#§ LITET YNKA PISSPOÄNG ifrån ett förstapris!!! Jämmer och elände säger jag! VA, kanske nå´n undrar? Hur kan man vinna och få ett andrapris?? Jo, i lydnadsklasserna gäller det att komma över ett visst antal poäng för att få ett förstapris ( i lydnadsklass 1 & 2 är det 160 poäng som gäller). Således kan flera få ett förstapris, men bara en bli placerad som nr. 1, 2, 3 o.s.v.  Vi fick alltså 159 poäng och hade vi fått minst 160 hade vi varit uppflyttade till lydnadsklass 3 - men icke! Så vad hjälper det att vinna..? Domaren har jag tävlat för förr och han är hård, men rättvis, så jag kan inte klandra honom. Vem ska då klandras - Jaaaa! Jaaaaaaaaaaaa! Givetvis är det jag! Jäpp, gjorde några dubbelkommandon (vissa medvetna, andra omedvetna), men värst var mitt hjärnsläpp på inkallningen med ställande. Jag fokuserade på att komma ihåg att numera ska man ställa hunden själv vid markerad punkt (tidigare efter tävlingledarens kommando). Detta fokuserande ledde till att jag ställde Aura alldeles för tidigt, kom på mitt misstag - KALLAR IN IGEN (jag är en idiot) och ställer henne rätt! Hade väntat mig en nolla där, men jag tror domaren blev så förundrad över hur vimsig man kan vara, att han gav oss 5½p. Resten flöt väl på som förväntat i regn och rusk, men även Aura var en aning okoncentrerad och det var därför som vissa medvetna dubbelkommandon behövdes. Däremot är hon betydligt mer fokuserad än sin matte ibland. När tävlingsledaren säger till mej att gå och ställa mig vid utgångspunkten, är Aura ofta redan där och sitter och väntar på mej. Absolut inget jag har tränat, utan hon har snappat upp det helt själv!

Ikväll har jag suttit och tjutit framför TV:n, tittade först på Caesar Milan och sedan på Fredde Steen. Jag gråter väldigt sällan och ikväll var jag inte den enda här hemma som gjorde det. Ni som såg programmet med Caesar vet vad jag menar. En 16 årig flicka bad om hjälp med en rottweiler som fanns på hundstallet där hon jobbade frivilligt. En unghund som blivit så illa behandlad av tidigare ägare att han var livrädd för män och som så ofta yttrades det i aggressioner och bett. Denna flickas kärlek till hunden och viljan att hjälpa den till ett bra liv (istället för avlivning), tillsammans med Caesars sätt att rehabilitera hunden Apollo, gjorde att det gick åt en del hushållspapper! Och ja, han lyckades såklart! Solskenshistoria! *snyft, snörvel* Tänk om fler människor hade samma empati och vilja att hjälpa andra, vilken skillnad det skulle göra för alla som lider här i världen! Flickan själv hade huset fullt av djur, så det var hos Caesars son den fick ett permanent hem.

Och Fredde Steen då? Nä, nu grät jag inte utan var mest arg för att folk skaffar sig en hund (rottis igen) som de antingen inte har kunskap att uppfostra, eller struntar i det och sedan beter sig som att detta är hundens fel när de vid hundens ettårsålder inser att fri uppfostran inte funkar. Nu vet jag ju inget om bakgrunden, men ofta, väldigt ofta, väntar folk med att börja träna eller söka hjälp tills det är rejäl kris. Jättetråkigt! Husse/matte har tappat allt självförtroende och får självklart inte hunden att lyda då. Alla dessa omplaceringar vid unghundsåldern som hade kunnat undvikas om bara ägarna hade varit mer "med i matchen". Vem är det som far mest illa - hundarna såklart.  Fredde skötte sig bra och jag tycker det är rejält trist med alla förståsigpåare på olika forum som hackar på än det ena än det andra. Tvivlar starkt på att de själva hade gjort ett bättre jobb. Avundsjukan är stor och det är svårt att bli "profet i sitt eget land".

Allt går inte att lösa med köttbullar - men grillad kyckling brukar funka, hälsar Aura! ; )

4 november:

31 oktober:

Själv fick jag ett jättebra tips hur man slipper tiggande småbarn... Jag låter tipsaren vara anonym. Glömmer aldrig när jag och Boyzen (Tyson & Ozzy) var nyinflyttade här i området. Jag hade som vanligt jobbat natt och på morgonen under Halloween fick vi ett uppvaknande besök. Det bankar hårt på dörren och jag som låg och stensov undrade vem %&¤#/ det kunde vara - boyzen likaså! När jag öppnar står ETT SPÖKE och EN HÄXA (låång näsa och lååång hatt) utanför. Jag kan väl säga att grabbarna vaknade till rejält och matte likaså och barnen... De sprang! Nåja, nu vet vi hur vi slipper så´nt! TACK!

28 oktober: Ozzy gratulerar kusinen Maggie som vunnit årets Peggie Ceder och faster Holly som vunnit Bästa Veteran i år!

PEGGIE CEDER MP 2008 KORAD Teamwork Simsalabim Maritha Östlund Holmsten

BÄSTA VETERAN VP 2008 KORAD SUCH TJH Engelaiz Abrakadabra At Teamwork Maritha Östlund Holmsten

26 oktober:

25 oktober:  Skönheten ligger i betraktarens öga.

Tänkte att jag skulle spinna vidare lite på AnnaP:s senaste inlägg på Buffys sida. Varför? Jo, den senaste tiden med jagandet av meriter har fått mej att tänka på saker som verkligen betyder något för mej. Vad är det då jag pratar om nu då, undrar den som orkat fortsätta läsa? Kärleken till hundarna såklart! Vad är alla meriter värda om inte hunden är frisk och mår bra. Som de flesta vet har jag inte haft någon hund som gått superbra på utställning tidigare och lika naivt lycklig har jag varit för det. Både Tyson (nja, nästan i alla fall) och Ozzy har sluppit den biten och pysslat med roligare saker (enl. deras och min egen åsikt). Nu råkar det vara så att Aura verkligen tycker om att visa upp sig i ringen, annars hade även hon "sluppit" det och i.o.m. hennes entusiasm, så har även jag börjat tycka att det är lite roligt. Såklart är det ju roligare då det går bra, men Aura får faktiskt höra efter varje utställning att hon vann allt - oavsett hur det gick... Inte konstigt kanske att hon är så tänd på detta. Nä, skämt å sido... Jag är glad att hon är snygg, d.v.s. enl. de flesta domare - men hon hade varit lika vacker för mej även om hon haft defekter som ingen domare hade gillat. Våra andra hundar Pelle & Ozzy är inga hundar som någon utställningsdomare hade premierat och för mej är de ändå världens vackraste schäfer (långhår) och världens vackraste boxerkille (för mycket av det mesta - nos, vita tecken, för hög e.t.c.). Jag bör nog säga att dessa två inte har några funktionsnedsättande defekter, som annars är en exteriördomares uppgift att gallra bort. 

Så vet ni vad jag är mest glad för när det gäller min prinsessa; jo, hon är frisk! Ingen krånglande mage, inga infektioner, inga ledproblem m.m. En sann pessimist kanske, nja - vet inte. Jag vet vad det innebär att gå med en klump i magen och undra hur länge man får ha sin älskade hund kvar hos sig, eftersom h*n inte mår helt bra. Ingen kan ju sia om framtiden, men jag hoppas av hela mitt hjärta att Aura blir gammal och grå tillsammans med mej. Givetvis gäller det alla som bor här, katter, hundar och Fredde. ; )

Nä, nu känner jag att vi måste liva upp stämningen lite... Och vi har faktiskt två som ska gratuleras för ett godkännande i SHK:s Rookielydnad - GRATTIS TOWE & KASHI! Hipp, hipp HURRA! (Bilden har jag fräckt snott från Kashis sida)

14 oktober:

13 oktober: Ozzy & Aura tackar så mycket för alla gratulationer!

Eftersom jag inte hann skriva något i fredags, så börjar vi med att se bildbevis på att Ozzy fick TÅRTA på sin födelsedag! Givetvis var det inte bara han som fick, men han fick rosen och den största biten. Rostbiff fick han oxå, men det fanns inte en chans att hinna ta ett kort på den festen! Paniken lyser i blicken på de alla tre av rädsla att inte hinna äta upp allt fort nog. Påminner om någon annan jag känner... Men trots ögonvitorna, var det en mycket trevlig - dock kort - tillställning!

9 oktober:

Ett varmt TACK igen för gratulationerna för Auras korning!

Nu har vi nå´t mycket större att berätta... Någon som är mycket speciell här, har en speciell dag. Ozzy fyller 8 år! Han ber mej hälsa att ätbara presenter står högst i kurs och han är inte blyg av sig utan säger att kaka och rostbiff är vad han önskar sig mest.

Vi kommer med en utförlig rapport över dagens firande vid ett senare tillfälle, ska nu gå och pussa på min älskade supergoa jättegangster.

Bortskämd tös här är lite purken för att Ozzy får mer uppmärksamhet idag.

6 oktober: Fick några bilder som Marie Wikander tagit från korningen - TACK!:

Jag väntar med spänning på filmen från AnnaP. Hade så gärna velat visa både Tysons och Ozzys korning.

 Är det någon som kan föra över VHS-filmer till DVD?

5 oktober: Nyss hemkommen från en resa till Jönköping för korning av lilla Aura. Det var kennel Big Heart's som ordnade korningen/mentaltestet och jag fick haka på med Aura och samtidigt titta på guddottern Buffys och hennes bror Ingos mentaltest. Fyra av sju kullsyskon i H-kullen testades och samtliga med mycket bra resultat - jag är imponerad! Buffy var mest som Diesel-Doris på banan och slängde sig glatt in i allt som förväntades och det med bravur. Brorsan Ingo hade "the time of his life" och förnöjde både publiken och mest sig själv med sina ageranden. För att göra en mycket trevlig historia lite kort, så hade samtliga hundar bra gripanden (!), var socialt självsäkra, nyfikna, koncentrerade, utan rädslor och skottfasta. En fröjd att se helt enkelt! SUPERGRATTIS till uppfödarna Marie och Urban för dessa resultat. Även Bosse från G-kullen korades och även han höll samma mått! TACK för att jag fick vara med och tack för det som vanliga trevliga sällskapet och supergod mat!

GRATTIS kennel Big Heart's för kanonprestationer på korningsbanan och

GRATTIS Buffy med AnnaP som "tog täten" med 535p!

Aura då? Jo, då.. Lilla snuttan var riktigt stor tyckte hon emellanåt! Agerade jättebra; bet bra, höll fast ännu bättre, hade bra uthållighet, bra handlings- och anpassningsförmåga och skottfast.  Aura behövde min hjälp ibland för att ta sig fram och det blev jag själv lite besviken på. Dumt, dumt - jag vet. Det är hon inte ensam om och hon fick 3:or på avreaktion, minnesbilder och rädsla - inget konstigt alltså, men hade trott på 4:or i dessa moment. I övrigt var hon precis som jag vet att hon är. På MH-testet behövde hon inte min hjälp och varför hon behövde det nu vet jag inte... Att hon ska löpa snart, att jag är sjuk eller bara på att hon är så bortklemad? ; ) Nåja, såklart blev hon GODKÄND och det med 377 poäng.

Vi har ju alla olika referenser av vad vi vill ha i en hund och jag är van med två boxerkillar som inte var/är rädd för f*n själv - krävs om hunden ska jobba som väktarhund i Stockholms City. Aura har inte riktigt samma mod/självständighet, men däremot "will-to-please" som dessa herrar saknade mycket av (ja, jag har nämnt det tidigare). En tjänstehund behöver jag inte idag och skulle heller inte orka med just nu, utan Aura passar mig perfekt som bruks-/tävlingshund. Att jämföra Aura med Tyson och Ozzy är inte rättvist heller, eftersom jag var friskare på den tiden och de fick betydligt mer träning än vad hon har fått och så har hon nog behandlats som Prinsessan hela livet... Tyson var min bodyguard och Ozzy är bara sig själv för sitt eget nöjes skull, medan jag är Auras stora Mammut - ve den som... Dessutom har hon ju sina "bröder" Pelle & Ozzy som alltid finns vid hennes sida och beskyddar henne. Exteriördelen är ju redan avklarad, så hon har nu även titeln KORAD! Vad hon gjorde vid vilken testsituation kan ni läsa mer på Auras Resultat - Mentaltester, siffrorna ser ni här nedan.

Även Lena & Vilja fanns på plats dagen till ära - jättekul att träffas, som vanligt och härligt med två som åker 25 mil bara för att få träffa min alldeles underbara lilla Aura! Erkänn Vilja, du tjatade om att få följa med! ; )

2 oktober: Såklart kunde jag inte hålla mig utan antog Annas utmaning glatt och villigt. Har inte haft så kul på evigheter i min ensamhet, medan resten av flocken snarkade på helt ovetandes. Lena tycker ju att mor och dotter inte är så lika, men med samma frisyr så kan man knappt skilja dem åt, eller hur.

Vilja 1962	Aura 1962	Ozzy 1984	Pelle 1974

Vi kan väl konstatera att boxer lämpar sig bäst för denna typ av övningar, prova själv på www.yearbookyourself.com

30 september: Först TUSEN TACK för alla gratulationer för CERT:et!!!

Jag glömde ju tidigare idag...

Ninni Johansson var även hon med och tävlade i lkl2 och jag vågar nog säga att det blev Sveriges högsta "boxerpoäng" där - 197 P och en 1:a plac! Jisses, stort GRATTIS även till er!	Eva Norrby med Pino fick ju ett 1:a pris i lydnadsklass 3, HURRA, jag vet vad det betyder och är så glad för er skull!	Buffy - guddottern fick ju CK igår på Tranås BK och det med matte som handler... Grattis lilla Buff!

Om jag nu har glömt någon fler, så hänvisar jag till bilden där det står "sorry" - där ser ni orsaken...

20 september: Nu är det Buffys stilige bror som ska ha ett välförtjänt GRATTIS - ja, och husse Mats också såklart. Idag blev de uppflyttade till lägre klass spår och det trots att "sambon" Carro höglöper just nu! Bäva månde hanhundsägarna när denne herre snart får gå i bruksklass, nåja de behöver inte vänta tills dess... ; ) Han har redan placerat sig mycket bra i bästa hanhund på utställningar.  Ja, jag vet - jag är partisk, har alltid varit mycket förtjust i honom (Ingo alltså). Såklart gillar jag husse Mats oxå och matten Ulla!! Ingo är såklart inte bara skitsnygg, utan dessutom urcharmig! Jag har alltid varit mer intresserad av insidan hos hundar och när den är bra och hunden även är vacker, ja vad säger man...

16 september: Jag och min blodpropp mår väl som förväntat, har haft feber och blodproppen pockar på uppmärksamhet så fort jag rör mig. Hade önskat att den inte kommit på besök, kort sagt!

Det är några som förtjänar en gratulation, så jag bugar och bockar för följande ekipage:

8 september: Efter utställningen förra helgen hade jag jättesvårt att gå på vänster ben, trodde såklart att jag som är så otränad nu hade fått en rejäl muskelinflammation och proppade i mig Voltaren för att kunna gå. I tordags svullnade benet upp rejält, den vänstra vaden var 5 cm tjockare än den högra och då blev jag lite skraj och ringde sjukvårdsupplysningen som rådde mig att åka till akuten genast. Jag var så trött då, så det blev besök på akuten på fredagen och det konstaterades att det var en stor blodpropp som jag hade fått! Jag var mest sur för att hela fredagen gick åt till att vänta på läkaren ( 7 timmar tot) när jag istället hade behövt träna spår med Marcella. Både AnnaP, min mamma och Fredde skällde på mig på att jag inte tog detta mer allvarligt. Jag skrattar fortfarande uppgivet, vad ska man annars göra?? På lördagen kom febern, som tydligen är vanlig vid blodpropp, men spår skulle tränas, så jag och Marcella åkte ut i spöregn till Södertälje. Varför denna idiotiska iver att träna spår helt plötsligt, undrar väl ni. Jo, jag hade ÄNTLIGEN kommit med på Södertälje BK:s lägre spår på söndagen (igår) och tänkte inte missa den för alla blodproppar i världen. Och förresten hade läkarn sagt att nya rön visar att man bör röra på sig vid blodpropp, men kanske inte tävla...

Hur gick det då? Jo, Marcella - min hjälte - spårade med lilla fröken och hittade fyra pinnar + slut = 8:a. På upptaget såg Aura ut som en hare som spanade efter mig, men tog sedan spåret och fick en 5:a på det. Marcellas del i det hela kan man således inte klaga på! Min insats med resten kan diskuteras... Fel kommandon, dk:n, haltande, gav ingen respons till Aura och fel signaler, vojne, vojne! Ren katastrof! Jag var mest inställd på att få det ur världen för att få det där %&/#§ godkännandet för att tävla om cert:en i bruksklass. Resultaten blev godkänd i lägre klass spår, men jag skäms över min insats, samtidigt som jag är glad att det är gjort. Vi siktar såklart på bättre prestationer och jag har bestämt mig för att lämna brukset åtminstone till våren. Lydnaden ska jag och Aura försöka avancera i så snart det går.

3 september: Kanske kan ni få ett gott skratt, som jag fick av denna länk? Till er som undrar varför man har boxer kommer svaret - HUMOR! Jag vet faktiskt en som har en alldeles egen sådan, Auras mamma Vilja. Nåja, hon får i alla fall dela den med lillhusse. Det är den första videon jag syftar på, de andra frånsäger jag mig allt ansvar för!

http://video.msn.com/?mkt=sv-se&vid=20306f68-e4af-4729-87e2-6088fe135583&from=SVSE_ifilm&tab=s1202719973921

31 augusti: Usch, jobbig vecka. Saknar dig Sotis!!! Ingen som stryker sig mot mina fötter på ditt vis, ingen som ligger i diskhon och hindrar en från att skölja saker, ingen som påpekande jamar att matskålen bör fyllas på med godare mat - typ Sheba. Ingen som... Du var en mycket speciell kattherre med bestämda önskemål, som vi gjorde vårt bästa för att uppfylla -  och otroligt snäll mot alla! Usch, usch... sån´t är livet och vi ses igen - jag vet.

Aura var i alla fall på utställning igår. Det var Sv. Boxerklubbens Östra Lokalområde som hade Boxerspecial och det med en tysk domare vid namn Ralf Brinkmann. Hade först inte tänkt åka eftersom Aura fortfarande trallar i öppen klass (det var ju som mest en 1:a vi skulle få, trodde jag), men jag ville komma bort hemifrån och tänka på annat. Lilla snuttan visade sig falla domaren rejält på läppen och hon fick 1:a pris med CK och det roligaste var att han höll kvar Aura med två av de tikar som placerat sig om inte bäst, så bland de bästa på så gott som samtliga Boxerspecialer under detta år - systrarna Maggie och Stina - alias Teamwork Simsalabim (bl.a. BIR på Boxer-SM, Landskrona & Grängesberg och BIM idag!) och Teamwork Savannah (BIR i Örebro, BIM Boxer-SM -07 och oftast bra placerad i BTKL). Lilla prinsessan Aura med de två! Tja, hur gick det då? Hon blev 3:e bästa tik i öppen klass såklart och jag är supernöjd med placeringen! Domaren poängterade att hon inte rörde sig ordentligt och det var anledningen till 3:e placeringen. Det var Anna Günter som visade henne idag. Tusen TACK Anna G för en kanonvisning och du gjorde ditt bästa för att få Aura att sträcka ut stegen!!! Buffy var även hon på plats och helt klart var hon ett mycket bra dragplåster för Aura - Tack oxå lilla Buff med AnnaP som blev utkommenderad att stå framför Aura både här o där! De tjejerna är verkligen bästa vänner och jag vet ingen som Aura blir så glad av att träffa.

Ralf Brinkmanns kritik: "Big size, bindle and white. Very good headproportions and expression. Dark eyes, very good teeth. Elegant neck. Excellent topline, very good angulations, well balanced in movement". Övriga resultat finns att läsa på Auras Resultatssida.

Här är foton från gårdagen som Eva Löwenhamn har tagit, tack för att jag får använda dem Eva!

26 augusti:

Sotis fick somna in idag kl. 14.30. Distriktsveterinären kom hem till oss och det gick mycket lugnt till. Ofta önskar jag att jag inte hade djur som största kärlek. Deras liv är så kort och att behöva ta detta vidriga beslut för deras skull är inte lätt. Sotis blev någonstans mellan 18-22 år, eftersom han var hittekatt är det svårt att veta. Vi ville så gärna ge honom fler år av glädje än de tre år han fick hos oss. Redan i våras började det gå utför och vi sa "när sommaren är slut" och nu är den det - på många sätt. Han haltade när han gick och sov mest, aptiten var det aldrig något fel på och grillad kyckling var det han fick innan han somnade. Älskade lilla Sotis. Jag hoppas att du nu skuttar omkring som förr och smäller med tassen mot allt som går förbi - på ditt Sotisvis! Att hörseln är tillbaka och att du vet att vi älskar dig och gjorde det för din skull. Sov i ro!

Tänk på att om det är människor som du i övrigt betecknar som hyfsat kloka, behöver de inte veta dina åsikter om att ett djur ska få somna in - de vet redan och förbereder sig själva. Sådana ord kan såra mycket djupt och läggs till sorgen.

24 augusti: Imorse kl. 06.00 åkte jag och Aura iväg till Haningen BK för att försöka roffa åt oss en reservplats på lägrespåret, men icke... Inga avhopp idag och Aura fick inte visa hur tapper hon kunde varit - "med sitt svärd och sin cape". IDIOTmatte skulle ha kommit ihåg att betala, så hade vi kommit med. Nåja, jag har i alla fall fått superfina bilder från SM:et på Aura tagna av Towe Melander denna gång - TUSEN TACK!!!

Visst är hon vacker! Domaren Olavi Touvinen från Finland tyckte oxå det och hon fick fin kritik ännu en gång och ett 1:a pris. Hon stod kvar länge i konkurrensen men åkte ut i sista gallringen, men jag var jättenöjd - mer nöjd med det än med silvret faktiskt. I den konkurrensen och i den största klassen (öppen klass) är det mycket bra, i alla fall i mina mått mätt.

Det var "farmor" Maria Nilsson som ställde Aura och jisses vad hon är duktig! Tusen Tack, än en gång Maria!!!

BIR blev Marithas Maggie - Teamwork Simsalabim. Mycket vacker tik som väl förtjänade den placeringen, GRATTIS Maritha & Sven-Einar!

BIM blev Tobbes Kaxe -  Hausse Utah, som även fick CERT och klarade IPO2 dagen innan och nu blev utställningschampion! GRATTIS Tobbe & Erika som är uppfödaren.

Bilder på BIR & BIM, samt andra från Boxer-SM och alla resultat finns att läsa på Boxerklubbens hemsida!

20 augusti: TJOHOO! Har nu fått kanonfina bilder av Anna Günter, TUSEN TACK än en gång!!! Jag vill också tacka för alla värmande gratulationer som kommit i olika versioner! Jag är jätteglad för dem och det känns som om jag har fått en nytändning igen, har inte varit så träningssugen på 10 år. Ville bara lägga ut några foton snabbt, skriver mera sedan.

18 augusti: Jag och Aura kom hem igår från ett väldigt trevligt BOXER-SM. AnnaP kommer med många bilder på Buffys sida så vill ni ha mer utförlig info om alla klasser så klicka där. Här tänker vi vara lite självupptagna och mest visa att

Aura fick SM SILVER i lydnad!!!

Tyvärr stämmer ordspråket " Second best - First/worst looser!" Gissa om jag har grämt mig... Nu börjar det sjunka in och jag är faktiskt riktigt nöjd. Vi fick ihop 183,5 poäng, 1:a pris och ett LP förutom silverplaceringen i den största klassen som från början hade över 50 ekipage anmälda, men 32 genomförde tävlingen. Aura skötte sig kanonbra, men som vanligt var det jag som stod för dubbelkommandon och var otydlig mot henne, så vi förlorade med 2,5 poäng mot vinnaren Britt-Marie Jalmberger. Jag unnar verkligen Britt-Marie vinsten, hon är en enormt duktig hundförare, som har tävlat framgångsrikt med sina två tidigare hanar Hausse Gross och Hausse Norton, men nu var det ett nytt stjärnskott som heter Jiao Jiao's Akacia som glänste som guldet hon fick. Ett stort GRATTIS till er!

För att alls kunna åka iväg på SM:et, började jag med kortison igen för en vecka sedan, vilket gör mig ännu knepigare än vanligt. Smärtstillande på det och Aura känner knappt igen sin matte som numera studsar fram, efter att ha hasat sig fram i ett halvår... Hon såg ut att tänka: "- Vem är du och vad har du gjort med min matte?" Hon vande sig nog under helgen som gick och hade fullt upp med att hålla koll på alla andra boxrar. Vi åkte i torsdags och bodde på Scandic alldeles nära Ånnaboda. Två lantisar i "storstaden" Örebro. Aura var helt betagen över att hotellet t.o.m. hade speglar i taket! De ni! Inte en lugn stund för vackra Aura kunde se sig själv överallt - i foajén, i hissen, på rummet. Gissa om hon är trött idag.

Guddottern Buffy tävlade i BSL3 och VANN! AnnaP har varit mycket mallig över sitt SM-Guld i BSL och vi kan bara avundsjukt konstatera att visst blänker guld finast! GRATTIS älskade lilla Bufflan med matte i snöret. Kanonhund och *hrmf* urduktig matte! GRATTIS även till Marie och Urban med kennel Big Heart's, som fött upp denna fantastiska tik!

10 augusti: Tack igen för alla gratulationer! Känns som om jag fyllde 83 istället för omvänt.

Det har hänt en hel del här sen sist, men jag har varit för sjuk för att orka bry mig om uppdatering. I fredags fick jag min vanliga behandling och hoppas nu att det ska bli bättre! Förra helgen var Lena & Jonathan här efter ett besök på Kolmården. Det var kanontrevligt att ha dem här och jag tror att de inte blev alltför avskräckta själva, eftersom de vill tillbaka för att se Auras korning i höst. På söndagen tävlade jag och Aura på Södertälje BK i lydnadsklass 1 för andra gången. Tänkte först avstå, eftersom jag inte mådde bra alls, men proppade i mig smärtstillande och åkte iväg i alla fall. Vi var sist av 21 tävlande och ingen visste startordningen, eftersom man inte hade lottat utan gick efter katalognummer p.g.a. utställningen på samma plats. Det resulterade i att jag förberedde Aura två-tre ggr innan vi skulle in och då var hon rejält less efter 2 timmars väntande. Nåja, 167 poäng denna gång och en andra placering med en matte hög på medicin och som stod för samtliga poängavdrag p.g.a. onödiga dubbelkommandon. Efter det blev både Aura och Buffy exteriörbeskrivna och godkända av domaren Maritha Östlund-Holmsten. Tusen tack för att du tog dig tid till detta Maritha, trots att du antagligen var dödstrött efter att ha dömt hundar hela dagen!

Här kommer lite bilder, fotografen är AnnaP såklart:

Under helgen skulle jag ha haft hand om lydnaden på Engelaiz-Teamworks läger, men var tvungen att tacka nej i sista stund p.g.a. att jag mår så uselt. Känns inte kul alls just nu och pricken över i:et är att jag, min idiot, glömde att betala in till lägre klass spår i Haninge 24/8 som jag har planerat in för länge, länge sen. Jag har fått dispens från SBK att ha med en hjälpförare som går spåret åt mig (p.g.a. reumatismen) och Marcella har tränat med lillfröken både idag och igår. Att just Haninge var så viktig för mig beror på att det är min hemmaklubb och då vet jag säkert att jag kommer med och inte blir bortlottad, som det är en mycket stor risk för på alla andra klubbar i närheten eftersom det är så få spårtävlingar i höst. Dessutom är Haningespåren alldeles utanför vår husknut, vilket inte är en nackdel och Marcella var ledig just den helgen och kunde hjälpa mig. Nåja, vad är en bal på slottet... Detta innebär att lilla Aura kommer att gå i öppen klass ett bra tag till! Hav förtröstan farmor Maria.

Jag avslutar denna tragiska dag, men lite gulliga bilder - denna gång på långnosar. Marcella har kennel Trends tillsammans med sin mamma och här är senaste valpkullen som idag är 5 månader.

Lite sött att vila ögonen på: Kennel Trends F-kull, 7 veckor	Fark, som jag blev väldigt förtjust i!

25 juli: Bilder tagna Av Towe:

.. . och Tusen Tack för alla gratulationer, det värmer!

22 juli: Bilder från tävlingen tagna av Maria Nilsson som har Auras far Phelix:

linförighet (språng)	läggande under gång	inkallning	hopp över hinder

20 juli:

Lydnadsprov klass 1 MÖLO, domare Kent Eriksson Moment:           Betyg:               Anteckningar: Platsliggning           9                   dk Tandvisning           10 Linförighet               9               Tränger i vänster sväng Läggande               10 Inkallande               10 Ställande                 9,5            Står inte helt still Apportering               8,5              Tuggar något Hopp över hinder       9,5         Sätter sig lite snett Helhetsintryck             9            Bra utförande med några mindre missar          Totalt 188 poäng, klassvinnare och Bästa lydnadsboxern MÖLO 2008!

Ovanligt snygg och stilren pokal i glas

Boxerspecial i Hallstahammar, alltid lika trevliga människor där och idag var det faktiskt extra roligt - Aura gjorde sin debut i lydnadsklass 1 och vann med 188 poäng. Jag var som vanligt nervös och är mest glad att det är över och att hon klarar det så bra - underbara, duktiga lilla prinsessan! Aura hade de bästa poängen av samtliga boxrar i alla klasser och blev därmed Bästa Lydnadsboxer 2008 MÖLO! Som om om detta inte vore nog så vann Auras mamma KORAD Två Kronors Underbara Vilja lydnadsklass 3 med matte Lena Arvidsson. Sikka brudar! Ja, jag vet att det förmodligen stinker av skryt, men jag är så glad och tacksam över Aura och hennes gener, Tack Vilja och Tack Phelix för Världens Bästa Aura! Pappa Phelix, eller SUCH KORAD Arizona-Junior som han heter i stamtavlan, har även han tävlat i elitklass, både i spår och lydnad - numera är han en glad pensionär.

Jag och Aura åkte till Hallstahammar redan på lördagen för att bo på campingen där tillsammans med Lena, Vilja, AnnaP och Buffy. Väldigt trevligt att träffa Lena och Mamsen Vilja igen!  AnnaP visste knappt vilket ben hon skulle stå på bland alla Buffys släktingar som fanns på plats, men till slut kunde diverse ämnen avhandlas, presenter utbytas och kakor ätas. Mats och Ulla Bergmark, med Buffys stiliga bror Ingo + sambo Carro bodde i stugan bredvid och även där blev det en massa mysigt boxersnack med hela Big Heart's släkten. Ingo är en av de stiligaste boxerkillar jag har träffat och naiv, blåögd norrlänning som jag är, var jag så stolt över att han var så förtjust i Aura senast de träffades. Nu vet jag inte om jag ska gå ur Fan Cluben. Det visade sig nämmeligen att Ingo var lika förtjust i Auras mor Vilja, en annan mycket gammal tik och en mycket ung tik (med hänsyn till anhöriga får dessa två förbli anonyma). Nåja, stilig är han i alla fall och han blev 2:a bästa hane på utställningen - GRATTIS!! Ja, utställningen då för Aura? Nja, ett 1:a pris och fin kritik av den brittiska domaren: Susan Drinkwater

"Elegant brindle/white bitch with flowing outline, good angles, feminine head,  dark eyes, chiselled head, correct ratio of substance to elegance, moved out well".

Tack till handlern Janet Johansson!

Buffy ställdes i bruksklass och vi hade hoppats på att guddottern skulle ta sitt andra CERT, men det gick istället till träningskompisen Gunilla Sundelins "Cocos" - Sensato's Coconut Rum, som därmed blev Svensk Utställningschampion! Ett STORT GRATTIS till er!

Jag väntar på lite bilder från både AnnaP och Towe, så ni får nog snart höra mer om helgen.

Till sist: Utställningen i Hallstahammar var inte densamma. Maj-Britt Larsson finns inte längre med oss och det märktes där. Även om jag inte kände Maj-Britt väl, så har hon ända sedan jag träffade henne för säkert 15 år sedan, varit en stark boxerprofil i mina ögon. Hon har tävlat SM med en (?) boxer och var in i det sista aktiv med sin nuvarande boxertik. Många lydnadschampionat har hon hunnit ta med sina boxrar och hon förtjänar all heder för all reklam för vår ras!

Subarus film med Ozzy, Aura och Buffy. Man kan se den på TV4 eller här. Funkar inte det så gå in på www.subaru.se, där finns filmen att ladda ner.

Arkiv: Nyheter Juni 2007- Juli 2008