Skilj
på inlärning och uppfostran
All
inlärning ska vara positiv, alltså belöning då
hunden gör rätt. Vid uppfostran av en hund måste man
få tillrättavisa valpen/hunden om den gör fel. Några
säger att det är totalt förbjudet att använda ordet
nej och tillrättavisningar, vilket jag inte håller
med om. Att vänligt, men bestämt säga till eller
visa hunden, när hunden gör något den inte ska är
ett måste i min värld. För relationens skull och för
att den ska kunna vistas i samhället.
Här är
det "don efter person" som gäller. Hunden får
inte bli rädd för dig, men den får inte heller
ignorera dig. Att du när hunden slutat med det
förbjudna berömmer den, gör att den förstår
snabbare. Likaså om din röst visar en klar skillnad
i nyans mellan ett "Nej!" och ett "Bra!" Hundar
lever i nuet och det är ingen idé att tillrättavisa
en hund om du inte gör det precis då hunden gör fel.
Det är heller ingen idé att vara långsint, hundar
förstår inte varför du går och surar efter att något
har hänt. Tänk svart eller vitt och agera i rätt
tidpunkt - låt bli annars. I Sverige är vi väldigt
diplomatiska generellt, men hundar förstår inte om
vi lever i en gråzon, d.v.s. är otydliga. Inte
heller hjälper det att tala hundar tillrätta, då
skulle inte hundinstruktörerna ha något att göra.
Hundar
är egoister, de gör som vi säger antingen för att de
får utdelning för det (beröm/godis/uppmärksamhet)
eller slutar med något p.g.a. obehag. Jag vill ha
lyckliga hundar, både själv och på mina kurser,
så den största delen går ut på att få
valpar/unghundar att förstå att det lönar sig för
dem att lyda. Ibland måste man dock
tillrättavisa valpar/hundar. Om man i kombination
med det snabbt ger dem en enkel uppgift t.ex.
sitt/ligg eller vad som helst av det hunden kan och
där belönar direkt får man dem att göra saker som vi
vill att de ska göra, istället för att göra sådant
vi inte tycker om.
Rumsrenhet
En valp har inte de fysiska
förutsättningarna för att kunna "hålla sig" som en vuxen hund, muskulaturen
fungerar helt enkelt inte ännu. Vi begär inte att småbarn ska kunna gå på
toaletten vid 3 månaders ålder, tänk likadant med din valp!
Med massor
av beröm, envishet och godis så går det ändå
ganska snabbt att lära en valp att bli rumsren, men
var beredd på att "olyckor" inträffar.
Att träna rumsrenhet kan ta tid, det kräver mycket
tålamod och uppmärksamhet. Valpar uträttar sina
behov ofta. Den ska aldrig bestraffas för att
den gör sina behov inomhus eftersom den faktiskt
rent fysiskt inte kan hålla tätt.
Ta ut din valp när den har
sovit, ätit eller lekt och stanna ute tills den har
uträttat sina behov. Ge den
mycket beröm när den gör det den ska ute. Sätt den
gärna på samma ställe så den känner sig hemma. Vissa valpar vill inte
kissa/bajsa på nya platser för risken att röja sin
identitet. En del individer bryr sig inte om detta
men för många valpar är detta viktigt.
Många undrar
varför valpen efter en promenad, där den inte gjort
ifrån sig, kissar/bajsar så fort den kommer inomhus.
Svaret ser ni i stycket här ovan, plus att valpen
har fullt upp med att upptäcka världen med alla dess
dofter och intryck på promenaden. Därför slappnar
inte valpen av förrän den är hemma och då kommer
"olyckan". Ta för vana att vänta lite utanför hemmet
innan du går in. Låt valpen lugna sig och när den
slappnat av kommer den att göra ifrån sig - beröm
den då.
Man kan också i början lära
sin hund att göra sina behov på en tidning, för att
flytta tidningen närmare och närmare dörren så att
hunden ska lära sig att den ska visa att den vill gå
ut. Då är det enklare att lära sig se att valpen
vill gå ut och hinna lyfta ut den.
Utbildning &
erfarenhet hos oss som jobbar med hundar.
Utbildningen kan variera beroende på var
instruktören utbildat sig. Man kan idag köpa sig en
utbildning för dyra pengar, utan att det finns något
intagningskrav på erfarenhet av hundar. Likaså får
vem som helst kalla sig hundpsykolog, instruktör
m.m. utan att ha gått en endaste utbildning. Här
skiljer det sig alltså från humansidan! Det är en
djungel för hundägare som vill ha hjälp att veta var
de ska vända sig. Det råd jag kan ge är att först
och främst titta på vilken erfarenhet och utbildning
personen har av hundar och då även olika typer av
hundar. Man kan inte läsa sig till allt och
instruktören ska kunna svara på de flesta frågor
gällande hundhållning, träning, hundens skötsel m.m.
Det är en omöjlighet att kunna göra detta utan en
god erfarenhet. Kan du hitta en utbildad instruktör,
med en hel del erfarenhet av hund är det såklart
bäst. Såklart säger du så, du vill ju ha kunder -
tänker någon. Detta kan läsas av folk som bor långt
ifrån mig och det jag vill är att hundar och dess
ägare ska ha en bra och lycklig relation och få en
bra grund i sin träning - oavsett vem de söker hjälp
hos.
Hundprogram t.ex Cesar Millan
Ofta på mina kurser träffar jag nyblivna valpägare
som tittat på Cesar Milan eller andra hundtränare på
TV, men som kanske har missförstått en del. Det är
faran med vissa hundprogram som inte är så
pedagogiska alla gånger. De tror ibland att om
valpen får sitta i famnen blir den senare dominant
t.ex. Att förvägra en valp den kärlek och trygghet
den behöver, är som att bita sig själv i svansen!
Det vi ser på TV är problemhundar och metoderna är
därefter. Jämför kriminella -
fängelse/ungdomsvårdsanstalter. Valpar ska gå på
"dagis" med positiva metoder som ger en bra relation
- arbeta långsiktigt! Problemet är att sådana
positiva metoder inte är "bra" underhållning. Skilj
på inlärning/hundträning och rehabilitering av problemhundar,
vars alternativ ofta är avlivning.
Jag
var själv och lyssnade på Cesar Milan då han var i
Sverige i maj 2011.
Inte ett ord om "calm & submissive". Istället
förklarade han vad ordet dominant kunde ersättas med
i hans värld. Ett ord som så ofta misstolkas. Inget
konstigt med det. Dominant, t.ex = självsäker,
lugn e.t.c. Han betonade också att "packleader" även
betyder trygghet, vilket många missar. Ett
bra ledarskap är i själva verket en trygg och
lugn/stabil matte/husse som sätter regler på ett
vänligt men bestämt sätt och även ser till att
hunden är trygg. Så glad jag blev att det är
precis det även Cesar menar.
Var hittar man hundtränare med samma skicklighet som
Cesar i Sverige?
Först ska jag poängtera det han själv så ofta säger:
Han rehabiliterar hundar. Hundträning är
en annan sak, det som de flesta erfarna och
utbildade instruktörer i Sverige ägnar sig åt för
att undvika att hundar blir problemhundar. Några
försöker använda sig av Cesars namn här i Sverige
och jag säger - SE UPP! Hundinstruktörer med god
erfarenhet och skicklighet har inget behov av detta,
de får sina elever utan denna typ av falsk
marknadsföring.
Skilj på inlärning/hundträning och rehabilitering av
problemhundar, vars alternativ ofta är avlivning!
Att en erfaren hundmänniska kan ta en s.k.
problemhund och få den att lyda i ett nafs, är inget hocuspocus.
Ägaren till en sådan hund har så gott som alltid
självkänslan nere i skoskaften vid den tidpunkt
denne
söker hjälp. Man känner sig misslyckad, är full av
skamkänslor och är allt annat än stabil i sinnet.
Låt oss för enkelhetens skull kalla den hundkunnige
för instruktör. När instruktören dyker upp har denne
ingen relation till hunden, inga
prestationsångestkänslor, inga skam- eller
skuldkänslor och är förhoppningsvis en lugn och
trygg person. Dessutom är det en hundkunnig person
som kan tyda hundens signaler och agera därefter.
Att hunden väljer att följa den människan är inte
alls konstigt. Som Cesar själv säger: Hundar följer
inte instabila människor.
Problemet här är att få ägarna till hunden att ändra
sitt agerande och det sker INTE i ett nafs - det
lovar jag!
Lika fort som det på TV-programmet "Äntligen
Hemma" går att bygga en altan (ca 10 minuter)
lika fort går det i TV-program oftast att få
ordning på hunden. Ni förstår nog själva att
det är en omöjlighet för hundägarna. Det har tagit en lång tid
innan hundägaren till slut söker hjälp och de
känslor och vanor man byggt upp under denna period,
bryter man inte i ett nafs. Hur gärna man än vill!
Vad ska man tro på?
Lyssna inte på alla råd ni får från andra mindre
hundkunniga människor. Oftast är det
förstagångsägare själva som är de som ivrigast ger
råd ang. valp, skötsel, träning, tävling m.m. De som
är erfarna hundägare har inget större behov av att
hävda sig med sina kunskaper och har oftast en mer
ödmjuk framtoning både gällande enskilda hundars
egenskaper och träningsråd. På kurserna brukar jag
alltid säga att konsekvens och sunt förnuft räcker
mycket långt. Ju mer man lyssnar på alla och ju mer
böcker man läser i början, ju snurrigare brukar det
bli. Välj ut personer du litar på och som har
liknande värderingar som du själv och som framför
allt har erfarenhet av det de pratar om!
Att däremot läsa om hundars språk, beteende och
inlärningsförmåga är något som jag rekommenderar
starkt.
Men man ska inte krångla till det för mycket, belöna
det beteende du vill ha hos hunden och hunden kommer
att göra om det.
Erfarenhet är inget man kan skynda på. Det kommer
när man har haft några hundar, när man inser att de
är olika som individer, när man lär sig tyda deras
språk och haft glädjen att få uppleva allt de har
att ge oss - hundarna själva är de bästa lärarna!
LYCKA TILL!
© 2011 Hundtjänsten
